Regissören Milja Viita är på plats och berättar om sin film IHMISIÄ SUNNUNTAINA.
Ihmisiä sunnuntaina har filmats med en handvevad kamera av det slag som användes under stumfilmstiden och i Lumière-brödernas tidiga filmer. Bildens svajande rörelse och ljusets fladdrande kvalitet, som den gamla tekniken ger upphov till, präglar också Viitas film. Redan i titeln anspelar Ihmisiä sunnuntaina på den tyska klassikern Menschen am Sonntag (1930), ett välkänt exempel på hur historiska händelser påverkar den senare tolkningen av en film. Tidens obevekliga gång och livets vackra skörhet är centrala teman i båda verken.
I sina filmer reflekterar Viita över människans livs förgänglighet och de eviga, obesvarade frågor som medvetenheten om denna väcker. Fotografiet och särskilt filmen är en slags tidsmaskiner genom vilka mänskligheten försöker övervinna tidens makt. Det upplevda ögonblicket är alltid redan förflutet, men genom filmen kan det göras synligt igen. Liksom för skaparna av Menschen am Sonntag kan det dock komma som en överraskning hur upptagningen ter sig i efterhand och vad den berättar för oss. Den kan ställa oss inför svåra frågor: Är historien verkligen förfluten, eller upprepar vi obevekligt samma ödesdigra misstag om och om igen?
Regissören Viita säger:
"När jag ser filmen Menschen am Sonntag upplever jag hur de flyktiga ögonblick som kameramannen Eugen Schüfftan fångade återvänder. Jag berörs särskilt av hur inkännande han betraktar människor som tillbringar sin sorglösa söndag. De vet inte att de rör sig på en historisk scen som håller på att mörkna. I filmen finns en minnesvärd scen där en fotograf porträtterar människor i olika åldrar på en badstrand. Jag kände ett behov av att svara på fotografens kallelse och fortsätta hans arbete. När jag arbetade kunde jag inte låta bli att jämföra vår samtid med tiden då Menschen am Sonntag spelades in – alltså ögonblicket före nazismens framväxt."
MILJA VIITA (f. 1974) arbetar med analoga filmer och filminstallationer och fokuserar med naturvetenskaplig noggrannhet på naturfenomen, tid och närvaro. Viita söker och kombinerar oväntade arkivmaterial till mångbottnade manus och skissar samtidigt sina filmer direkt på filmremsan, som hon framkallar i sitt laboratorium i Konstfabriken i Borgå med både traditionella och alternativa metoder. Hennes arbete bygger på såväl samlande som forskning, och i sin produktion behandlar hon ofta individens öde i tidens och historiens ström.
Ekenäs filmfest medverkar som arrangör för denna visning.